"På spåret" har spårat ur!

När större delar av årets fredags- och lördagskvällar fylls av hopplösa lek- och rena barnprogram så brukar det bli en slags befrielse när den gamle trotjänaren ”På Spåret” utmanar oss tv-tittare i soffhörnorna.

Inte för att jag egentligen gillar upprepning av programserier in absurdum men i brist på bröd får man som det heter tugga i sig limpa.

Jag påstår att ”På spåret” i och med årets säsong har spårat ur!

Jag vägrar att tro att mitt allmänvetande, som jag anser är hyfsat bra, skulle ha drabbats av demenssymptom. Jag konstaterar därför bara, och inte så litet ampert, att årets inledande två program har varit alldeles för svåra när det gäller frågeställningarna och ledtrådarna.

För några år sedan knäckte jag extra som frågekonstruktör till ett av Sveriges mest säljande frågesportspel, som numera finns i otaliga utgåvor. 

Det var en rolig fritidssysselsättning och än i dag tycker jag att det är otroligt underhållande att spela liknande spel där allmänbildning blandas med tramsigheter. (Dock var det inte alls lönsamt att skriva frågor till företaget, vars familjära styrelse säkerligen tjänar storkovan men inte var/är beredda att betala en rimlig slant till de som gör grovjobbet.)

De första 300 frågorna strömmade ur mig lätt som en plätt men sedan började det komma grus i frågekonstruktionsmaskineriet. Jag lärde mig snabbt att det är oerhört lätt att skriva svåra frågor men otroligt svårt att skrivare lättare sådana. Min extraknäcksarbetsgivare meddelade mig att minst 40 % av frågorna ska vara av sådan art att alla runt ett spelbord, eller i en tv-soffa, hyfsat lätt ska kunna värka fram rätt svar till frågorna som ställs. Det är inte lätt att skriva sådana spörsmål, jag lovar!

Jag påstår att frågekonstruktörerna på SVT nu har ramlat ned i den grop som jag var tassande nära att falla ned i; Frågorna är så pass svåra så att det inte blir kul, varken för deltagarna i programmet eller för oss som tittar på.

”På spåret” har ett eller par program på sig att snabbt få upp tåget på rälsen igen! I annat fall är programmet troligen på väg ut ur tablåerna för kommande år.

Det vore måhända en välgärning! Ett program som malt på sedan 1987 borde för länge sedan ha fått somna in. Vi TV-tittare är värda betydligt bättre och mer omväxlande helgkvällar i tv-sofforna. Dags för ett rejält banarbete på idéavdelningen på SVT och förslag på alternativ när rälsbrottet nu synes vara i antågande!