SM i vattenrutschbana: Lämnade walkover i år!

Läser på SVT.se att SM i vattenrutschbana har avgjorts under lördagen. Förbannat! Hur kunde jag missa det?

1982, då jag arbetade som reseledare på Mallorca, var just vattenrutschbanor en nymodighet som inte fanns på särskilt många platser.

Från orten där jag arbetade, Cala Millor på öns östkust, arrangerade vi en heldagsutflykt med bad av olika slag som tema. Buss upp till Puerto de Pollensa och båttur ut till halvön Formentor i norr följdes av några timmar på den då ganska glest besökta men alldeles underbara stranden.

Lunchpaket med vinflaskor blev det och därefter bar det i väg till öns, på den tiden, enda etablissemang med rutschbanor. De var två till antalet, inte särskilt avancerade och i övrigt fanns där bara en liten bar. Stället låg mitt inne på ön, i närheten av staden Inca om jag minns rätt och när vi närmade oss så såg jag skräcken lysa i mina gästers ögon. De befarade alltid det värsta och jag erkände varje vecka att jag var en ohyggligt barnslig reseledare, åtminstone just under dessa dagar.

Jag tror att jag alltid var först nedför banorna och vill minnas att jag fick hålla en kortare utbildning i konsten att öka respektive minska farten.

På den tiden fanns inga som helst regler gällande säkerhet så jag får nog vara glad att alla mina gäster kom helskinnade hem till hotellen framåt kvällen.

Under ett par veckor den sommaren hade jag besök av min syster med väninna och tog med dem på utflykten.

I en lång rad, hållande varandra i fötterna, dånade vi ned för de vattenskvalande kurvorna och landade i en ganska liten pool.

Jag tog täten, syrrans väninna höll jag i fötterna och hon i sin tur höll fast i syrrans fötter. Det gick sådär men oj vad kul vi hade och vi lockade andra gäster till åk som de aldrig drömt om att de skulle göra bara minuter före ankomsten till stället.

Första trepersoners-åket fick oss själva att nästan skratta ihjäl oss. Men det var ingenting mot vad andra gäster gjorde. I dag är jag glad att det inte fanns varken smarta telefoner eller Youtube på den tiden. Jag landade först, syrrans kompis hade så hög fart att hon körde ned sina ben i mina badbrallor och min syrra fortsatte byggandet av tre personer i samma badbrallor! Vi hade en stunds problematik innan vi kunde ta oss loss från varandra!

Efter en stund kom två mallorquinska ”fina” damer till anläggningen. Med nylagda frisyrer, nyputsade guldsmycken och vältrimmad make-up slog de sig ned på poolkanten för att diskutera livets allvar och drömde om att få koppla av i solskenet en stund. Trodde de ja!

Strax kom trepersoners-teamet farande! Vid nedslaget tömde vi nästan poolen och de fina damerna hämtade sig troligen aldrig, än mindre deras frisyrer!

Kanske är det dessa damers ättlingar som i dag driver motståndet mot turism på Mallorca. Det skulle i alla fall inte förvåna mig ett dugg!

Nåja, hur som helst har jag i dag föreslagit för min syrra och hennes väninna att vi åker på träningsläger i vinter. Vi är nog rätt ringrostiga efter 36 år men nästa år i vattenrutschbane-SM, då jävlar tar vi hem seniorklassen! Drömma kan man ju alltid!