”Holiday is where the heart is.”
Reklamslogan för Ving, researrangör med ca 600 000 svenska
kunder årligen. Ving ingår tillsammans med bl a kryssningsarrangören
Globetrotter, Spies och Tjaereborg i resekoncernen Thomas Cook och företagens kunder
transporteras mestadels med det egna flygbolaget Thomas Cook Airlines
Scandinavia.
Flygbolaget förekommer ständigt på Råd & Röns s k
”svarta lista” över bolag som inte följer Allmänna Reklamationsnämndens beslut.
Bolaget hänvisar alltid att de tillämpar ”dansk rättspraxis” och därför inte
följer nämndens beslut om t ex ersättning vid förseningar.
I vintras reste jag med flygbolaget till mitt karibiska
paradis Aruba. Vid starten från Arlanda släppte spärren i mitt ryggstöd och jag
fälldes så långt bak som stolen klarade av. Trots idoga försök från
kabinpersonalen så lyckades de inte åtgärda min stol utan jag fick tillbringa
närmare 12 timmar i nedfällt läge.
Jag noterade flygmaskinens registreringsnummer, G-OMYT,
för att ha detta tillhands inför mitt reklamationsskrivande vid hemkomsten.
Efter två underbara veckor på det mest ultimata
solresemålet så kunde jag konstatera att samma flygmaskin jag flugit med två
veckor tidigare väntade på mig och en sisådär 350 andra.
Samma stol väntade också på mig! Oreparerad!
Den danska kabinchefen snäste till mig under
förberedelserna för start: ”Det vet du väl att man ska ha stolen i uppfällt
läge vid start och landning?”
Jag svarade: ”Jodå, och det visste jag redan för två
veckor sedan!” Ridå för kabinchefen som krälade i stoftet under de 11 timmar
jag låg i stolen hem.
Att kunna variera sittställning är mer eller mindre
livsviktigt på långflygningar. Risken för blodproppar är överhängande.
Jag förundrades över att en stol kan tillåtas få flyga jorden runt under två
veckors tid utan att repareras och jag tänkte i mitt stilla sinne att det
kanske finns andra brister på flygplanet som inte åtgärdats?
En googling på maskinen gav mig vatten på min kvarn. Det
visar sig att denna maskin varit inblandad vid ett par incidenter då en, av
två, motorer slutat fungera mitt ute över Atlanten.
Det är inte utan att jag i dag känner mig glad över att
vara vid liv.
Jag krävde en rejäl kompensation efter hemkomsten och
fick ett ”erbjudande” om 400 kronor (ca 1 % av resans totalpris). Jag svarade
att detta var ett skambud och flygbolaget höjde då ”erbjudandet” med 200
kronor.
Jag anmälde till Allmänna Reklamationsnämnden men till
min stora förvåning gick de på flygbolagets version och tycker i sitt domslut
att jag inte är värd mer än 600 kronor för att ha fått ligga i en flygplansstol
i totalt 23 timmar!
Nämnden som fattade beslut i mitt ärende bestod av Thomas
Kaevergaard, Kristina Fält, Bertil Leek, Iwona Machocka och Jan Widlund. Vilka
dessa är, och vilken relation de har till Thomas Cook, vet jag inte.
Jag vet heller inte vad flygbolaget menar med att de
följer ”dansk rättspraxis”? I mitt fall spelar det ingen roll men för alla de
som blir blåsta på EU-beslutad ersättning i samband med förseningar så tycker
jag att frågan är intressant. Vad är det i den danska rättspraxisen som gör att
den står högt över EU:s beslut?
Vad jag helt garanterat vet är att inget av företagen
inom Thomas Cook-koncernen kommer att se mig som kund igen! Egentligen hoppas
jag att alla andra också väljer bort Ving, Globetrotter och deras flygbolag vid
kommande semestrar.
Att påstå att semester är där hjärtat är men samtidigt
behandla kunder hjärtlöst borde rendera resekoncernen en plats allra längst in
i skamvrån! Utan kunder!
En efterlängtad, och länge sparad till, semester borde vara värd mera än "dansk rättspraxis!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar