ICA:s grädde nu svensk! Smöret fortsatt transporterat!

De senaste veckorna har vi, i alla fall vi som bor i Stockholm, kunnat se reklamtavlorna där ICA konstaterar att den ”mest hatade grädden”, deras egen, tidigare producerad i Österrike, nu, minsann, framställs av svensk mjölk.

Så långt alldeles utmärkt! Bra av ICA att inse det korkade i att frakta grädde över halva Europa!

Jag är dock inte jätteimponerad!

Smöret som säljs under ICA:s eget varumärke kommer från Tyskland och så var det med den trovärdigheten!

Jag kommer fortsätta att fingranska produkter som säljs under ICA:s eget varumärke. Alltför många av dessa produkter innehåller för övrigt palmolja, apropå dagens tidigare blogginlägg! 

Palmolja får mig skippa semlorna!

Fettisdagen till ära hade jag för avsikt att inhandla ett par semlor på vägen hem från arbetet. Jag har inte ”fuskat” och därför inte tjuvätit någon av alla de semlor som saluförts sedan jul.

Min inköpslista inför hemvägen avkortades dock och semlorna ströks raskt!

Det har aldrig fallit mig in att en semla kan innehålla den förhatliga palmoljan men SR P4 Jönköping kunde i dag upplysa mig om att många, om inte de flesta, semlor inte har ett uns smör i sig utan just palmolja!

Radiostationen har ring runt till elva konditorier i kommunen och sju av dessa uppger att de använder palmolja för att orangutangens och sumatratigerns baneträds olja får semlan att ”hålla längre.”

Några av konditorierna påstår att just deras olja är ”certifierad” men flera säger sig inte veta om oljan är ”fulolja.”

Nu är ju även certifierad palmolja ”fulolja” eftersom palmplantagerna står på mark som någon gång bränts ned och minskat utrymmet för de utrotningshotade djuren.

Jag tänker att om livsmedelsproducenterna inte inser det kloka i att tydligt tala om att just deras produkter inte innehåller palmolja så borde Livsmedelsverket ålägga palmoljevurmarna att TYDLIGT ange detta och varje livsmedelskedja med miljötänk borde sätta upp varningsskyltar på hyllorna där oljan finns med i produktinnehållet!

Eller förresten; Förbjud palmoljan helt och hållet! Gör Sverige till ett föregångsland vetja!

Om IKEA, lampskärmar, värmeljus och FB-gruppen från helvetet!

Ägnade en del av helgledigheten till att besöka IKEA. Förutom de obligatoriska värmeljusen skulle det inhandlas nya sovkuddar och ett gäng lampskärmar.

Jag hade redan, via webben, sett ut de lampskärmar jag hade för avsikt att inhandla men missat det finstilta om att skärmarna ”kräver montering.” Blev därför en smula förvånad över att finna en lampskärm med 37 cm diameter i ett alldeles superplatt paket men nu är ju IKEA just IKEA så jag plockade på mig vad jag skulle ha.

Sedan ungdomsårens svordomar över saknade skruvar i de platta paketen tycker jag att det stora möbelföretaget har blivit bättre på det skruvade antalet skruvar och muttrar och många nya tecken har införts som berättar vad som är möjligt, och vad som krävs, när montering ska ske.

Helt däremot;

Väl hemma, solo i köket, packade jag upp första paketet med en lampskärm i. När jag kontrollräknat alla beståndsdelar och fann att antalet och varianterna var det rätta finner jag den lilla papperslappen som meddelar att det krävs två personer för att sätta ihop en (jävla) lampskärm!!!

Jag får kanske vara tacksam över att mina nya kuddar till sängen inte levererades i lösa delar men tänker att en lampskärm som kräver två personer för att den rätt ska kunna monteras är en lampskärm som inte borde finnas på marknaden! Inte ens på IKEA!

Skam den som ger sig; Jag satte igång, helt allena, för att få till lampskärmen. Nu minns jag inte vad barnleken heter där man på golvet sätter en hand på ett ställe, en fot på ett annat och den andra foten på en plats långt från de första två kroppsdelarna men synen i mitt kök måste ha varit en syn för gudarna. Men nu är lampskärmarna monterade och på plats!

Varför IKEA inte har ett tecken på paketen som förklarar att det krävs en grupp av människor för att montera en skitsak som en lampskärm är ofattbart!

Apropå de just inköpta värmeljusen påminns jag i dag, i Expressen, om Facebook-gruppen från helvetet! I en artikel berättar tidningen om att man kan göra sina repiga IKEA-tallrikar orepade genom att smeta in dessa med tandkräm. Ett ”husmorstips” som nu sprids via gruppen ”Återbruka mera”, en grupp där den som har ifrågasättande kritik genast utesluts.

Jag har tidigare skrivit om Expressens vurm för gruppen och jag har även påtalat för tidningen att jag inte delar deras gulle-gull med gruppen som tycker att tomma värmeljushållare ska fraktas över halva jordklotet, till Thailand, för att där återvinnas under oklara förhållanden!

Fick svar från en av tidningens journalister:

”Jag är redan utkastad från gruppen, sen ett par dagar, troligtvis för att jag INTE skrev att jag hittat materialet i gruppen ”Återbruka mera” i min senaste artikel.”

Jag tänker fortsätta att lämna mina urbrända värmeljushållare i metallcontainern på återvinningsstationen. Jag tror att jag därmed är snällare mot miljön än om jag lät hållarna fraktas runt klotet.

Jag kommer säkerligen också fortsätta att handla på IKEA men lika säkert inte sluta förvånas över att en lampskärm kräver ett monteringsteam!

Ser en schlagerfinal i kväll!

I kväll får Klara, David och Hasse ursäkta! I kväll heter mina värdar Annette Heick och Johannes Nymark!

Danmark har en särskild plats i mitt hjärta. De tre första åren av mitt yrkesliv hette min chef Simon Spies, min uniform var mörkt lila och jag själv ”tvingades” lära mig danska. Det var mestadels härliga år!

I arenan (Jyske Bank) Boxen, i staden Herning på Jylland, avgörs denna afton Dansk Melodi Grand Prix 2017. Bara den gammaldags titeln får en schlagerfreak anno dazumal att spinna loss och den danska varianten av ”Mello” faller mig mer på läppen än Christer Björkmans uttjatade och statiska upplägg.

10 bidrag – omröstning - tre går vidare till en andra omgång och spelas igen – ny omröstning – KLART!

De danska fansen har varvat upp och frossat i det senaste skvallret under den senaste veckan. Här snackar vi inte sex veckors ohyggligt tragglande utan pang på!

Själva showen i Danmark brukar bjuda på lika mycket glitter och glamour som i Sverige men mellanakterna brukar bjuda på Eurovision-nostalgi i en omfattning som sällan inträffar i Sverige.

Jag har lyssnat på låtarna som gör upp i Herning eftersom de, till skillnad från i Sverige (varför?), legat uppe till genomlyssning hela veckan.

Enligt vadslagningsfirmor är det tre tjejer som slåss om segerbucklan i kväll.

En av dem är svenska Johanna Beijbom som är allvarligt favorittippad med sin Kylie Minogue-doftande dansrykare ”A.S.A.P.”

Johanna har en herrans massa Eurovision-erfarenhet; Hon körade bakom Loreen i ”Euphoria” 2012 och hon har körat för Malta 2007, Georgien 2013 och Danmark 2015. I kväll står hon längst fram på scenen i Herning och jag håller tummarna men inser att motståndet är stundtals mycket tufft!

Till Loreen och alla andra hemma i deltävlingsträsket kan jag bara säga; Ni är inte prio ett i kväll. Det är i stället det jag kallar en riktig schlagerkväll!  

Stockholm stad skyldig till miljökollaps!

Jag står i främsta ledet när det gäller uppskattning för att området och gatorna runt Sergels Torg nu får en uppfräschning och renovering.

Jag står i absolut sista ledet när det gäller uppskattning för att trafiksituationen i city inte redan på förhand har analyserats och att det inte presenterats en rimlig lösning över vart trafiken ska ta vägen medan arbetena pågår.

Mäster Samuelsgatan, Malmskillnadsgatan, delar av Regeringsgatan och andra gator i närområdet är varje vardag från 15-tiden, och ca tre timmar framåt, en enda gigantisk parkeringsplats. En miljömässig kollaps!

Även vi som inte vanligtvis färdas med bil i Stockholms city drabbas. Ett antal av SL:s busslinjer fastnar i smeten.

Som fordonsförare i Stockholmstrafiken tycks det vara mera regel än undantag att hjärnan lämnas hemma när den egna bilen ska framföras.

Att beskåda skådespelet i korsningen Malmskillnadsgatan/Mäster Samuelsgatan, där ”alla” åker ut mitt i korsningen och ingen kommer någonstans alls är en komisk tragedi! De flesta av er skyldiga borde fråntas ”lappen” per omgående!

Att många trafikanter uppträder som idioter är måhända ett olösligt problem. Att Stockholm stad inte tänkt klart före arbetena påbörjades är en obegriplig skandal!

Det heter ÖPPENHJÄRTIGT!

Det finns ett ofta felskrivet ord jag omnämnt, med kräkkänslor, ohyggligt många gånger i min blogg!

Kräkkänslor för att ingen skrivande människa, journalist eller ej, förutom några få inklusive denne bloggare, tycks veta vad det heter på riktigt. Ordet felstavas och felstavas, inte en gång utan hundratals gånger i notiser, artiklar, mejl, brev och gud-vet-allt men allra värst påstår jag att media är!

Ordet skrivs mer än ofta ”öppenhjärtligt.”

Det handlar om ett öppet hjärta och har inte med hjärtlighet att göra!

Senast i raden att skriva fel är SR Ekot när de rapporterar om utrikesminister Margot Wallströms (S) möte med sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov.

Ett citat ska ju vara korrekt återgivet och kanske är det så att Wallström inte heller vet vad det egentligen heter och i så fall är detta både skrämmande och rätt återgivet av Ekot.

Det vore hur som helst en välgärning om alla medieredaktioner i riket snarast och särskilt lade in ordet i sina rättstavningsprogram!

Sarah Dawn Finer gör ett praktfullt felval!

Till folkkära, omtyckta och idolstatusupphöjda Sarah Dawn Finer:

I dag har du nog ändå skitit i det blå skåpet!

Det har meddelats att du ska ta över stafettpinnen efter Kalle Moréus och till kommande säsong programleda SVT:s ”Så ska det låta.”

Till och med Anders Björkman i Expressen, han som aldrig givit fem getingar till något som helst genom åren, joddlar lyriskt även om han tycker att petningen av Moréus är litet småtaskig.

Själv är jag så sjukt och obegripligt oförstående över att någon enda människa alls fortsatt tittar på ”Så ska det låta”, programmet som redan för fem säsonger sedan borde ha fått somna in för att möjligtvis återuppväckas från de döda om sisådär 20 år bara för att folk skulle få göra en resa ”down the memory lane” liksom.

Jag tror verkligen inte Sarah att även om du gör om programmet in i minsta detalj så kommer det inte betyda något för den utmattningseffekt som tröttat ut en majoritet av tittare så pass att SVT för ett par år sedan flyttade programmet till söndagskvällar.

Samtidigt undrar jag fortfarande, jag har bloggat om det statiska nöjesutbudet i SVT tidigare, vad det är för människor som fortsatt trallar med? Om dessa borde Trump twittra oroligt, om han nu måste ge sig på Sverige, det skulle i alla fall vara närmare sanningen än allt det dravel han producerat under de senaste dagarna!

Sarah! Du är en gudabenådad sångerska och borde ha många finfina år som artist framför dig. Det val du nu gör kommer inte att framstå som ett av dina mest framgångsrika den dag en runa ska skrivas!

Det är mer än synd på så rara ärtor!

Slipsen är männens sjal!

Läser ett otroligt tankeväckande inlägg på SVT Opinion som har att göra med den senaste tidens slöjdebatt.

Radia Al-Masri, ledamot i Syrian Women Association, går till en (egenhändigt?) hopknådad motattack och hon får mig att ”lyssna” och tänka efter.

Radia påstår att mäns kostym är den riktiga symbolen för förtryck och jag tänker att hon har en, liten men ändå, poäng.

Hon konstaterar visserligen att kostymen tar allt mindre plats i vårt vardagsliv, i jämförelse med i t.ex. England, och i dag är det främst näringslivshöjdare, politiker och andra som vill påvisa någon slags maktposition som bär kostym.

Kostym, fast egentligen menar jag nog kavaj, är praktisk att bära i diverse sammanhang. 

Med många fickor får man med sig nödvändiga attiraljer även om jag just nu, när jag skriver detta, någonstans hör Magdalena Ribbing förfasas över män som bär plånböcker, mobiltelefoner och annat i en snabbt passformsförfallande kavaj.

Själv tänker jag att det inte är kostymen som är ett ondskefullt förtryck, det är slipsen! 

Strypsnaran borde, om inte förbjudas så i alla fall, mötas med förakt!

För vissa yrkesroller är uniform påkallad. Ofta handlar det om att visa att man representerar ett visst företag eller idkar myndighetsutövning. På många företag och myndigheter är slips påkallad, precis som en sjal för de kvinnliga anställda men då runt halsen. Varför slips och sjal alls måste ingå i en uniform är minst sagt svårförklarat!

Ända tills för några få år sedan bar jag ofta slips och varje morgon hatade jag ögonblicket då snaran skulle dras åt runt halsen. Jag kände mig dock aldrig tvingad, något som jag kanske borde ha gjort vid närmare eftertanke.

För det är liksom där både sjal- och slipsbrukets skor klämmer!

Jag har bekanta tjejer i min umgängeskrets som är muslimer och som påstår att de själva, av fri vilja, valt att bära huvudbonaden. Som vän måste jag tro dem men jag lovar att jag tragglar mitt mantra att ”om det inte är din fria vilja så har jag mer än svårt att respektera.”

Kanske är det dags att börja fälla liknande kommentarer till de i omgivningen som har svårt att andas p.g.a. en hårt åtdragen slipsknut runt en ofta för tajt skjortkrage?

Att klä upp sig borde inte, år 2017, innebära slipstvång. Hel och ren borde räcka! Inte heller borde det förekomma kvinnor som bär en huvudbonad som någon annan tvingar dem att bära!

Nu går jag och rensar rejält i slipsförrådet! Tack Radia för ett uppvaknande! Hoppas dina åsikter är helt dina egna och inte något som någon man har uppmanat dig att skriva!

Om Wallström, Bildt och den pårökte!

Säga vad man vill om vår utrikesminister, Margot Wallström (S), men hon fortsätter att kaxigt sticka fram sitt tryne närhelst hon finner detta lämpligt.

Ibland går det sådär, som i samband med Iran-resan som kom att handla om en förnedrande sjal eller när hon tror sig lösa Israel-ståhejet genom att utse ett svenskt sändebud.

Ibland briljerar hon dock som denna söndags eftermiddag då hon bett den svenska ambassaden i Washington D.C. ställa frågan till det amerikanska utrikesdepartementet om vad Donald Trump egentligen menade när han sågade Sverige som ett tattarland under terrorattack?

Allra, allra, bäst i just detta ärende är dock Carl Bildt som iskallt undrar vad Trump har rökt?

Själv tänker jag att det inte räcker med ett antal brajor. Här måste vi nog även ställa frågor om ett större intag av ”kul” svampar och psykofarmaka kombinerat med alkohol av mannen som sedan han tillträdde har rest till sin ”mansion” i Florida i en sådan omfattning att statsfinanserna håller på att gå fullständigt åt pipsvängen!

Å han ska göra Amerika stort igen? Ooooaaahahahaha!

Robert Mugabe har helt rätt!

Inför nästa års presidentval i Zimbabwe säger landets, i nästa vecka 93 år gamle, despot Robert Mugabe att det blir svårt att finna en ersättare för honom.

Ja, om det ska vaskas fram en kandidat som delar Mugabes åsikter och är redo att fortsätta att driva landet bortom ekonomisk räddning så har Mugabe helt rätt.

På grund av hyperinflation tvingades Mugabe 2008 att stryka 10 nollor från sedlarna i landets valuta, zimbabwisk dollar. Åtgärden visade sig dock vara verkningslös och i april 2009 övergavs den egna valutan som, ja egen valuta.

Mugabe, som teoretiskt skulle kunna sitta kvar som president till sin 99-årsdag om han ställer upp och vinner nästa års val, har därför helt rätt att det blir svårt att hitta någon lika oduglig som han själv.

I dagar som dessa, då läget i världen är som det är, där ett antal presidenter, ledare och potentiella sådana visar uppenbara tecken på att vara likna galna som åldringen i Harare ska man dock inte definitivt slå fast att vi redan sett toppen på galenskapens ledarskikt!

Expressen; Jag kräver kompensation!!!

Shit, är det redan söndag? Vart tog lördagen vägen?

När dessa rader skrivs är det fortsatt lördags eftermiddag, tack och lov, trots att Expressen för en stund fick mig att tro något annat.

En fett uppslagen artikel med krigsrubriken ”Carl Philips & Sofias kärleksmiddag i natt”, i lördagstidningen, signerad Kim Malmgren, får mig att besluta mig för att aldrig någonsin tro en enda rad av det Kim Malmgren någonsin kommer att producera i framtiden!

I artikeln kan vi läsa att prinsparet lämnade Teatergrillen vid midnatt på lördagskvällen, alltså om ca 6 timmar, efter en ”barnfri kärleksmiddag.”

Att det handlar om lördagskvällen påstås flera gånger i artikeln.

Att rubrikens, och ingressens, ”kärleksmiddag” skulle ha något med verkligheten att göra har inte täckning i brödtexten. Den handlar mer om en kul kväll på stan med goda vänner. 

Då det ju dessutom handlar om en kväll som ännu inte ägt rum gör ju inte saken mindre komisk. Det kommer att vara folksamling utanför Teatergrillen i kväll om det visar sig att Kim Malmgren är synsk!

I slutet av artikeln påstås det vidare att den kommande veckan är händelserik för andra delar av kungafamiljen.

Bland annat påstås det att Prinsessan Leonore fyller år i morgon, något hon inte alls gör. 

Hon fyller år på måndag!

Det går alltså inte att tolka dagens artikel på annat sätt än att den publicerats en dag för tidigt. Om middagen på Teatergrillen verkligen ägt rum saknar alltså helt och hållet bäring.

(På webben är denna artikel nu rättad men vad hjälper det?)

Något som osökt för mig in på spalten ”Expressen rättar” som för varje dag som går blir en smula längre.

I dag påstås det, för femtielfte gången de senaste åren, att det var ett ”stavfel” i gårdagens nöjessidor där ordet öppenhjärtigt stavades med ett l mellan t och i.

Nej Expressen, det är inget ”stavfel.” Det handlar om taskigt ordförråd och rent usla språkkunskaper hos den skrivande personalen. Er språkvårdare Lotta Cramne meddelade redan för några år sedan att ordet skulle läggas in särskilt i Expressens rättstavningsprogram p.g.a. alla felskrivningar. Säg som det är i rättar-spalten: Vår personal varken vet, kan eller vill bättre än så här tyvärr!

Jag kräver kompensation för lördagens fullkomliga katastrof till tidningsutgivning!

Dagen då Trump hade rätt!

Säga vad man vill om Donald ”The Menace” Trump men när han i går krävde av Venezuelas diktator Nicolás Maduro att denne skulle se till att oppositionsledaren Leopoldo Lopez friges så var detta ett högst begåvat, och angeläget, krav!

Venezuelas högsta domstol lät inte vänta med svaret.

Läser på BBC att domstolen beslutat att fängelsestraffet för Lopez, 14 år bakom lås och bom, ska stå fast.

Lopez dömdes 2014 för upplopp då 43 människor dödades i samband med protester mot Maduros styre.

Under rättegången tilläts åklagaren höra 138 vittnen som stödde hans åtal medan försvararna endast tilläts höra ett av 50 potentiella vittnen.

Jag säger som jag sagt förut; Stackars alla venezuelaner som lever under ett bisarrt och extremt vänsterstyre, fortsatt utan basvaror, som toalettpapper, i det rent av Sovjetiska kösamhället från helvetet!

Rastlösa svenskar är kö-svin!

En undersökning, beställd av SAS, visar det jag länge har misstänkt; Svenskar är svin när det kommer till att vänta på sin tur!

Jag läser om undersökningen på den danska resesajten www.check-in.dk.

När jag kommer till en busshållplats där andra redan står och väntar så brukar jag ha hyfsad koll på ordningsföljden när det ska stigas ombord. Till vilken nytta då? Hyfs är sedan länge ett bortglömt ord för de flesta svenskar!

SAS-undersökningen ställde frågan till 1000 svenskar, norrmän och danskar om hur ofta de har försökt att tränga sig före i köer?

22 % av danskarna erkände rakt av men det är ändå ingenting i jämförelse med norrmän och svenskar där 40 respektive 47 % av de tillfrågade kröp till korset och medgav att de inte har tillräckligt stort tålamod.

För SAS handlar det förstås om kö-situationen vid säkerhetskontroller och ombordstigning men resultatet är säkert omsättningsbart även till kassakön på ICA, vid busshållplatser och inte minst i t-banan där jag aldrig kommer att förstå mig på de som envisas med att tränga sig ombord innan de som ska kliva av har fått en enda chans att göra detta!

Det bär mig emot men kanske måste jag kaxa till mig och vässa armbågarna fortsättningsvis. Ingen vill ju (väl?) vara en mes som inte tar för sig som de egna landsmännen gör i allmänhet.

Eller så står jag lugnt kvar och väntar på min tur, passerad av de som snart ändå kommer att stroka ur!

Kinberg Batra och Sima lider av idétorka!

”Man ska inte kunna sälja knark utanför en förskola”, säger Anna Kinberg Batra (M) i samband med att hon presenterar ett förslag om ”zonförbud” för kriminella att vistas på särskilt utpekade platser.

Okej, knarkhandel ska alltså bli bannlyst utanför förskolor. Sedan när är samma typ av saluförande okej på andra platser? Vad är det jag har missat?

Å en helt annan sida, Aftonbladets ledarsida, hojtar Jonna Sima att ”Inget barn ska dö av platsbrist” i vården och hon menar då underförstått att om det stryker med ett antal vuxna p.g.a. platsbrist så får detta anses vara okej.

Vilka alldeles otroligt märkliga propåer från både höger och vänster! Lider man av idétorka kanske det vore mer klädsamt att hålla klaffen än att tycka nonsens!

Att dö "i sviterna av" är rappakalja!

Det finns ett uttryck som media alltmer excellerar i och som troligen handlar om att det blir alltmer ”ängsligt” att förklara att t.ex. cancer har tagit kål på ännu en kändis.

På senare tid är det alltfler kända personer som enligt media avlider "i sviterna av" cancer.

Jag tänker då att det inte kan ha varit själva cancern som slutgiltigt tog död på personen utan något som följde på cancern.

När jag googlar uttrycket "i sviterna av" finner jag bl a en tidningsartikel från SvD med rubriken "Överfulla fängelser i sviterna av drogkrig" och då begriper jag genast att följden av drogkriget blev proppfulla anstalter.

När det gäller cancern tycker jag dock att uttrycket används felaktigt och att det i stället kort och gott borde heta att människan "avled av cancer."

Jag ställde en fråga till Språkrådet och fick till svar:

”Uttrycket i sviterna av ngt betyder ungefär ’under inverkan av de dåliga konsekvenserna av ngt’. Om någon dör direkt av cancer verkar det alltså rimligare att säga att hen just ”har dött i cancer” snarare än ”i sviterna av cancer”. Men det är förstås möjligt att någon faktiskt dör av ett sjukdomstillstånd som har följt på cancern eller cancerbehandlingen, snarare än av själva cancern, och då verkar uttrycket i sviterna av cancer välvalt.”

Jag tycker att resonemanget som Språkrådet för lämnar en del att önska. 

Ett nytt sjukdomstillstånd, följderna och behandlingar skulle ju knappast ha infunnit sig utan att The Big C uppdagats. Och om dessa följder verkligen skulle vara den egentliga orsaken till att personen avlider så är ju uttrycket ”i sviterna av cancer” ännu mer uppåt väggarna felaktigt.

Jag tror att vi håller på att snärja in oss i språkliga omskrivningar, med en herrans massa extraord, så att det på sikt riskerar att utarma språket. Till sist kommer ingen att begripa vad som var hönan och vad som var självaste ägget!

I dag tar Expressen ett steg vidare i samma ämne:

Sara gick alltså först bort för att senare dö och alltihopa ”i sviterna av”. Å så påstår de att de citerar BBC. Jösses!

Löfven och Linde beslöjar kvinnor!

Tillsammans med en stor svensk delegation besökte Stefan Löfven (S) i helgen Iran. I sitt släptåg fanns handelsminister Ann Linde (S). Hon klädde sig i slöja och för detta har hon nu fått, rättförtjänt, kritik.

”Det är deras lag”, säger hon men säger samtidigt att när hon inom kort kommer att resa till Saudiarabien inte kommer att bära slöja eftersom att det där ”inte är lag på att bära slöja.”

Ett sådant praktfullt megahyckleri!

I min närhet finns en kvinna, ursvensk, gift med en muslimsk man som hon har två barn tillsammans med.

Under de senaste åren har hon varit öppen, glad, ja sprallig när vi mötts.

Alldeles nyligen mötte jag henne. Klädd i slöja! Allvarlig. Tillbakadragen. 

Jag respekterar hennes val men jag sa: ”Det val du gör är alldeles ditt eget. Klär du sig i slöja för att du själv vill det, och det helt och hållet är av din egen fria vilja, så kommer jag att tokrespektera dig och försvara dig. Är det däremot så att slöjan funnit sin plats på din hjässa för att någon annan krävt det så kommer jag aldrig förstå.”

Jag fick aldrig något svar!

Ann Linde har en del att förklara för alla de som mot sin vilja kuvas och tvingas bära ett klädesplagg som de kanske inte alls valt om de själva fick bestämma!

Mess i Guds namn från Jehovas Vittnen? Nej tack!

Trots att jag har mina telefoner spärrade i NIX-registret så ringer påstådda finansföretag i parti och minut för att erbjuda mig hjälp med mina lån. Lån som jag inte har!

Samtalen besvaras aldrig av mig. Däremot spärrar jag numren snorvalparna ringer ifrån i samma takt som deras arbetsgivare skaffar nya abonnemang. Spärrlistorna är sedan länge betydligt mycket längre än listan över mina riktiga kontakter.

Är det inte dags att helt och hållet totalförbjuda telefonsamtalen från helvetet?

Fast kanske vi ska tillåta att de som tror sig representera himmelen kanske borde få fortsätta att telefonledes trakassera? Fast då avser jag ju absolut inte bratsen, varav alla killar heter Markus eller Andreas, som tror sig kunna lösa allehanda icke-existerande finansiella bekymmer!

GP berättar att Jehovas Vittnen i Danmark nu infört ett nytt grepp i kampen för att övertyga oss om att födelsedagar, blodtransfusioner, oheterosexuell läggning, nikotin och alkohol är av satanistisk ondo.

I takt med att folk slutar att öppna sina dörrar för dörrknackarna som är tvingade att missionera på detta sätt så nöjer sig inte ”de utvalda” (vars numerär överstiger antalet platser i det paradis de tror sig komma till en dag) med att lägga en hopplös pamflett i brevinkastet.

Nej nu ska det messas också med käcka budskap som t ex ”Ta del av Bibelns recept på lycka.”

GP har försökt nå representanter för svenska Jehovas Vittnen för att höra om vi även kan förvänta oss SMS i Sverige men tidningen har inte fått någon respons på sin förfrågan. (Dumt att väcka den ”utvalde” björn som sover GP!)

Nåja, hur som helst, jag funderar på hur jag ska lägga upp taktiken när messen börjar komma?

Ska jag besvara messen med några direkt anstötliga frågor? Eller ska jag slå till och bjuda hem de hjärntvättade för en initierad diskussion om livets förgänglighet?

Bör jag gå ut stenhårt och berätta om min sexuella läggning, att jag räddats av en blodtransfusion en gång, att jag brukar nikotin och att jag mer än gärna tar mig en rejäl stänkare på fredagskvällen efter en tuff vecka på jobbet och att jag gillar födelsedagsfiranden? Eller ska jag ta det litet pö om pö?

När ska jag kräva att få säga lika mycket om min egen ”tro” som de vill säga om sin?

Kan jag messa tillbaka långa haranger om det hemfridsbrott jag anser mig utsatt för eller ska jag bara skita alldeles, inte särskilt högaktningsfullt, fullständigt i att de, enligt mitt synsätt, missar en stor del av det som för de allra flesta kallas för livet bara för att de inte själva vågar ifrågasätta det de matats med sedan tiden de diade sin hjärntvättade (väna?) moders bröst?

Nej! Får jag ett mess ”i Guds namn” så ska jag noga överväga möjligheten att polisanmäla! Många är brottsrubriceringarna som skulle kunna vara aktuella!

Svensk sexturism äcklar!

I singelstaden nummer ett, Stockholm, tror jag att många går och drömmer om den stora och livslånga kärleken. Eller möjligtvis har förlikat sig med tanken att själv är gott nog.

Det är inte lätt att finna personen som gör att man, ibland för andra eller tredje gången, får uppleva den där härligt pirrande magkänslan som en nyförälskelse faktiskt medför. Känslan som gör att du varken sover, äter eller uppträder på ett hyfsat normalt sätt.

Sedan finns det de som gör något åt saken och nu ska denne bloggare bege sig ut på vatten som är avgrundsdjupt men lik förbaskat anser jag att jag bottnar i mitt tyckande!

Jag läser Expressens artikel om Maire, nu 71 år gammal, som 2014 reste till Gambia på semester och då, som hastigast, träffade Lamin Sanneh.

I dag är Lamin 34 år fyllda och Maire har just återvänt hem efter en semester då hon passat på att gifta sig med Lamin.

Hon hade inte tillbringat någon natt med honom, beroende på hans (påstådda?) religiositet, men efter bröllopet bar det sta.

Maire kommenterar bröllopet med: ”Livet är kort och jag vill ha roligt!”

Frågan jag ställer mig är vad Lamin har för önskemål om resten av sitt liv?

Kanske, antagligen troligen, ser han fram emot att efter några år i Sverige få ett ”PUT”, permanent uppehållstillstånd, för att därefter packa och dra från ”frugan”, aka tanten, och skaffa sig ett fint liv med barn etc. Om detta vet jag intet men skulle gärna vilja veta hur Maire, som hade med sig två insulinsprutor till bröllopet och annars knaprar sex olika mediciner dagligen, egentligen tänker?

På det t-banetåg jag oftast reser med på väg till jobbet ser jag oftast det äkta paret thailändsk tjej och svensk, betydligt äldre, man. Han är så kär och anser sig säkert vara en riktig Alfahane. Hon är så uppriktigt ointresserad så att alla perrongklockor stannar på stationerna vi passerar. Hon tittar ständigt ned i sin mobiltelefon och när han vill kolla avfärdar hon honom med ett ”låt bli.” Kanske längtar även hon efter sitt PUT och att då kunna återförenas med någon som hon djupt i sitt hjärta drömmer om?

Det är bra att Expressen skriver om Maire från Gamleby, som hoppas att lyckas spara tillräckligt med pengar till en ny tripp till Gambia kommande vinter så att hon får fira bröllopsdag med ”sin” Lamin.

Jag hoppas att Lamin, thailändskan på t-banan och alla andra som utnyttjas av svenska sexturister innan ännu ett år har gått har insett att drömmen om ett PUT i Sverige inte nödvändigtvis behöver gå via någon som kunde vara, nästintill, mormor eller farfar!

Litauen fotobluffar turister!

Läser på BBC att Litauens högste ansvarig för turismen i landet, Jurgita Kazlauskiene, tvingats avgå.

Anledningen är att turistministeriet publicerat ett antal foton på sociala medier för att locka semestersugna till landet.

En försvårande omständighet är att flera av fotona är tagna i Finland och Slovakien!

Litauens premiärminister, Saulis Skvernelis, garvar och raljerar åt det hela och publicerar själv en bild på EU-kommissionens byggnad Berlaymont i Bryssel som han påstår är den nya regeringsbyggnaden i Karolinskies, en förort till Litauens huvudstad Vilnius!

Senare tillägger Skvernelis att en utredning ska startas för att undersöka hur det kunde gå så totalt fel.

Säga vad man vill men Litauen har en bra bit kvar innan jag kan tänka mig att besöka Kaunas eller Klaipeda.

Däremot blev jag sugen på att återvända till vackra Slovakien, det är 7 år sedan senaste besöket. Finland kom jag hem från för ett par timmar sedan och det var fint även denna gång!

Kombon Putin och familjevåld okej!

TT berättar att Vladimir Putin nu har undertecknat den lagändring som innebär att det är okej för ryska män att banka skiten ur sina fruar och barn utan att riskera några allvarligare följdverkningar.

Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, meddelar att ”olika yttringar inom familjerelationer” inte går att jämställa med våld utanför familjen.

Den ryske man som örfilar upp sin fru eller tar till mattpiskaren över barnens ryggar riskerar från och med nu möjligtvis böter, eventuellt samhällstjänst eller, i allvarligare former av familjevåld, möjligtvis 15 dagar bakom lås och bom.

Jag säger bara: Grattis Ljudmila Putina!

Du lyckades fly undan det bisarra välde din make bedriver när du skiljde dig från honom 2014!

Antar att du åkte på ett antal fetsmällar men hoppas att du så smått börjar komma över tyranniet och kanske lyckats finna dig en vänligare boyfriend!

Ditt land uppträder alltmer människoovänligt och din f.d. makes namnteckning på dagens lagändring, och ”vänskapen” med Amerikas nytillträdde president, är ett bevis på att världen är såpass ur led att sans, räddning och stabilitet är ord som förångas långt borta vid horisonten!

Bara rockstjärnor namnges vid sin död!

Denna tisdagskväll toppas nyhetsflödet av Hans Roslings död. Helt begripligt!

Rosling hade vad som närmast kan beskrivas med ord som rockstjärnestatus och folkkär. 

Han kunde, som ingen annan, förklara knepigheter så att vem som helst begrep och, som många i sociala medier nu konstaterar, han ägnade sig aldrig åt ”alternativa fakta.” I all media nämns hans namn i rubriker som närmar sig krigsstorlek.

En annan som gått bort denna dag är den danske musikgiganten Svend Asmussen och nu bevisar många svenska journalister att de är alltför unga för att förstå storheten.

Asmussen lirade med Josephine Baker, Fats Waller, Jan Johansson, Benny Goodman, Duke Ellington, Herby Hancock, Hoagy Carmichael, Victor Borge, Édith Piaf, Toots Thielemans och så förstås Alice Babs. Bland en oerhörd mängd andra av dåtidens megastjärnor. Asmussen blev världsberömd!

Det har inte tjänstgörande personal på ett antal medieredaktioner förstått utan nöjer sig med att i rubrikerna konstatera ”Dansk jazzlegendar död.”

Att en kvällstidning som Aftonbladet inte har begripit är lätt att ha överseende med.

Troligen tjänstgör ett antal 24-åringar på redaktionen som inte har en aning och som bara väntar (hopplöst!) på Stora Journalistpriset.

Att SR Ekot trampar i samma fälla är dock, åtminstone till för en tid sedan, svårförklarligt. 

Men i samma takt som en yngre, illa påläst, generation tar plats på redaktionsstolarna så spolas allmänbildningen ut i periferin och stav- och syftningsfelen börjar staplas i allt högre takt och vi som nyhetskonsumenter förväntas acceptera förfallet.

Svend hade också rockstjärnestatus men blev bara en ”jazzlegendar” utan namn när han dog. Tragiskt och ofattbart!

Polisen lovar och lovar...

SR P4 Jämtland berättar att polisen i Strömsund lovar förbättringar framöver.

Ett medborgarlöfte, underskrivet av både Polismyndigheten och kommunen, lovar massor med åtgärder, varav några knappast torde ha med polisen att göra. Jag tänker t ex på att en ”gång- och cykelväg byggs med gatlysen mellan Strömsund och Ulriksfors.” (Undrar förresten hur en gångväg byggd med gatlysen ser ut?)

Andra åtgärder som knappast har med polisen att göra är ”röjning av vegetation längs med gångvägar” ska ske och att det ska bli ”bättre belysning i Tingvallas bostadsområde.”

Varför har Polismyndigheten skrivit under på dessa ”löften?”

Andra löften, där polisen kanske kan bidra är att lova att utföra 52 trafikkontroller (hur kom man fram till siffran 52?), att de ska besöka skolor (syfte och mål?), att trygghetsvandringar ska ske i Strömsunds centrum och att antalet krogkontroller ska utökas.

Nej, jag har aldrig haft den äran att besöka Strömsund men det är säkert ofattbart vackert där.

När jag försöker finna hur många polisanställda som arbetar i kommunen tycks de flesta källor påstå att det handlar om sex poliser och en civilanställd. På ett område större än Skåne!

Polisområdeschefen i länet, Eva Helin, säger till SR P4 Jämtland att det undertecknade dokumentet är något hon ”tar på allvar” för att senare i intervjun konstatera att ”vi kan inte vara överallt.”

Nej, tacka för det!

Med sju anställda vid polisstationen i Strömsund kan det minst sagt bli svårt att leva upp till det märkliga avtalet med kommunen. En vabbar, en har semester och en är sjuk och vips så var de bara….alltför få!

Kommunalrådet Susanne Hansson (S) hoppas att avtalet ska leda till ”en större trygghet i kommunen.” Ja, vad i hela fridens namn ska hon annars säga?

Polismyndigheten och kommunerna kan fortsätta att skriva under precis hur många avtal som helst!

Så länge den nya Polismyndigheten inte fungerar ens i sina allra mest basala funktioner, som att utreda grova brott, så är alla undertecknade dokument bara papperstigrar som förr eller senare, troligen snarare än senare, förpassas till papperskorgar!

Schlagerfjolla tackar och återkommer kanske 2022!

Kanske blir den här världen en schlagerfjolla fattigare efter den här säsongen! Inte för att jag har för avsikt att ta mig själv av daga utan för att jag efter 45 års idogt tittande, memorerande sånger, njutandes av glitter och glamour och ”chocker” av allehanda slag helt enkelt börjar känna att schlagern blivit en lekstuga där dagisbarn är främsta målgruppen.

Javisst, kalla mig gärna bitter! Kränkt! Medelålders! Patetisk! You name it!

Lördagens säsongsöppning kan vara det absolut värsta jag har beskådat i Mello-sammanhang. Den/de som hade skrivit programledarnas manus borde föras långt, långt bort till en plats som inte går att återvända från. Enda tillgången var Clara Henrys rödlila glitterfodral i inledningen!

De låtar som placerade sig på de tre sista platserna borde aldrig ha fått delta (frågan är om alla andra låtar som aldrig nådde fram till tv-sändning verkligen kan ha varit sämre?). Heller inte fjantarna i "De vet du."

Dina Nahs låt var det kanske inte fel på men kan man inte sjunga rent, vilket hon inte kunde i går och renderade mig en helt onödvändig sväng till toaletten, så har man inte i Mello att göra.

Hur Perelli lyckades komma med kan bara bero på namnet och att hon troligen är Björkmans våta dröm hade han varit hetero.

Att, under veckan, läsa att Christer Björkman tänker lägga av väckte stora förhoppningar. Förhoppningar som varade ända tills budskapet sjönk in; Björkman tänker hänga kvar till år 2021. Suck!

Hela upplägget av Mello borde göras om! Nej visst nej, svenska folket vill ju ha allt i public service som det alltid har varit. ”På Spåret”, ”Så ska det låta”, ”Doo-bi-doo” och andra fast inrutade programpunkter under året skall vara kvar, tycks de flesta anse. Kanske är det då inte så lätt att sparka ut Björkman och genomföra en rejäl omgörning av programmet som numera är så hopplöst förutsägbart, Mellon.

Rätt låtar gick, hur som helst, som tur är, vidare till final!

Jag tror vi såg ett stort genombrott i går. Nano har en enorm chans att ta hem hela spektaklet och han har dessutom en gigantisk chans att återbörda Eurovision från Ukraina till Sverige. Hans ”Hold on” är en hit som kan dra röster från både Västeuropa och länder som Långtbortistan, Böghatarland och Diktaturbajdzjan.

Om inte de närmaste veckorna kommer att bjuda på en otrolig uppryckning så blir detta år troligen året då denne schlagerfjolla bestämt tackar för sig och låter Björman & Co stöka vidare på egen hand med dagis-konceptet under åren som kommer. Jag kanske kollar igen år 2022....

"Oh my God, Trump killed Kenny!"

Jag läser att South Park inte längre ska driva med amerikansk politik. Seriens skapare, Trey Parker och Matt Stone, säger i en kommentar att verklighetens satir nu blivit så stor att de inte kan matcha den.

Att verklighetens USA sedan ett par veckor är ett stort skämt är lätt att hålla med om. 

Däremot delar jag inte uppfattning med South Parks kreatörer om att det är bäst att sluta skämta om vardagsparodin styrd från Washington D.C.

”Oh my God, Trump killed Kenny” vore en drömreplik och den amerikanske presidentens överkamning är som gjord att driva bortom vett och sans med, för att inte tala om politiken som ”Donald the Menace” börjat omsätta i verkligheten.

Jag hoppas att Trey och Matt ändrar sig snarast. Eller att de avslöjar att ”hotet” att sluta driva med amerikansk politik hela tiden bara varit ren och skär satir!

Nygifta efter 36 år!

Det är inte det faktum att ni "gutter" Kjell Frölich Benjaminsen och Erik Skjelnäs äntligen fått gifta er i kyrkan som imponerar mest på mig.

Visserligen är norska kyrkomötets beslut i måndags att tillåta samkönade äktenskap ett enda stort äntligen och ett alldeles kärleksfullt och utmärkt beslut. Ett beslut som fick er, Kjell och Erik, att vid midnatt, samma kväll, stå framme vid koret, framför prästen Bettina Eckbo, i Eidskogs kyrka i Hedmark.

Det är heller inte det faktum att ni är två män som gifter sig som imponerar mest på mig.

Det är heller inte uppmärksamheten som ert bröllop drar till sig som klättrar högst upp på imponeringsstegen.

Att den norska statsministern Erna Solberg gratulerade er, nygifta, med en blomsterkvast är naturligtvis ett fantastiskt erkännande men inte heller det är det som imponerar mig mest av allt.

Att ni båda, numera makar, bar era vackra ”bunader”, folkdräkter, gav vigseln en extra kick och visst var ni vackra men i denna vackra saga är inte heller detta en topplacering över det som får denne bloggare att imponeras mest av allt.

Att ni gifte er i kyrkan är också ett faktum som går att bortse från för alla oss som tror på något annat än den rent religiösa tron men ni är troende så ert bestämda beslut om att ”ska det giftas så ska det ske i kyrkan” är respektingivande men inte topplisteplats för imponerandet.

Det som gör att jag så ofattbart mycket imponeras är ni hållit er kärlek vid liv i 36 år, ni flyttade ihop 1981, och att ni längtat och behållit era drömmar om att en dag få gifta er med varandra i kyrkan!

Hur många förhållanden håller i 36 år och hur många förhållanden som faktiskt håller så länge leder fram till ett giftermål? Denna fråga ställd av en boende i den svenska stad där det bor, lever och arbetar flest singlar.

Jag kan bara gratulera er, Kjell och Erik! Ni kanske inte hinner med 36 år till tillsammans under den vidunderliga kärleksresa ni avverkat hittills men jag hoppas att ni får många fantastiska år tillsammans.

Kärleken är störst av allt påstås det! Ni är beviset på att påståendet är sant! Gratulerer med dagen!